Enligt reglerna från och med den 1 januari 2005 måste all belysning på en bil, inklusive extraljus, vara EU-godkända. För äldre bilar kan det argumenteras att extraljusen monterades innan denna regel infördes och därför gäller inte regeln retroaktivt. Dock är det upp till varje individ att bestämma om de vill följa bestämmelserna eller inte.
E-märkningen gäller både armatur med ljuskälla och kringutrustning, och allt måste vara e-märkt som helhet. E-märkningen indikerar inte bara att ljuset är godkänt, utan också för vad det är godkänt att använda det för. Det är olagligt att använda en E-märkt sidomarkeringslampa som en främre positionsljus, då får endast en E-märkt godkänd positionsljuslampa användas.
E-märkningen garanterar att belysningen är lämplig för sitt avsedda ändamål. Vissa extraljus kan vara för extrema och därmed inte godkända eftersom de överstiger rimlighetsgränsen. Ljuset kan vara så starkt att det kan orsaka skador på ögonen om man tittar in i det från för nära håll. Därför är lampor med sådan räckvidd inte E-märkta eller godkända. Trots det säljs och används de av lastbilar, rallybilar och bilförare i norra delarna av landet.
Enligt lagen får inte icke E-märkta billampor användas i trafik. I praktiken är det dock sällan trafikpolisen bryr sig om E-märkningen eftersom Sverige inte räknar referenstal och det finns ingen begränsning på hur många extraljus man kan ha.
Texten listar också olika ECE-regler för olika typer av lampor, till exempel reflexer, nummerskyltsbelysningar, blinkers, positions- och markeringslyktor, dimstrålkastare, backljus, dimbakljus, varningsljus, parkeringsljus, varselljus, samt xenon- och LED-strålkastare för extraljus.